Ikväll var jag ute och gick en rätt sen promenad med min vän där jag bor. När jag följt Lydia hem och skulle gå en sträcka på cirka 500 m hem till mig kom direkt klumpen i magen. Andetagen blev tätare, hjärtat började slå snabbare och fotstegen blev allt längre. Jag vill bara hem. Varför? Jo för att oroskänslan av att någon där i mörkret i skogen kan hoppa på mig bakifrån. Alltså varför? Varför? Ska vi ens behöva känna den här känslan? Är det inte egentligen ett rätt sjukt samhälle vi lever i. Ett samhälle där vi är rädda för att gå själva på grund av att det finns människor som gör saker de långt ifrån borde göra. Det är inte rätt att man som tjej (eller kille) ska behöva vara rädd så fort man går ensam och det är mörkt. Hade det inte varit för alla våldtäckter hade vi inte behövt känna denna känslan. Blev så himla upprörd när jag gick och tänkte på att jag gick där helt uppskrämd och pustade ut när jag kom hem. Upprörd över att det finns så många sjuka människor som skapar en rädsla som vi inte hade behövt ha. Vet inte vad jag vill komma till med denna text men ville nog bara visa mitt hat för alla äckliga våldtäcksmän där ute som skapar den rädslan vi egentligen inte borde ha. Usch.