Längtan om en egen lägenhet

 
Bara de senaste veckorna har min längtan om egen lägenhet växt enormt. Vet inte vad som hände, men plötsligt kände jag bara att nä, jag vill ha mitt egna. Det är inte på något sätt så att jag inte trivs hemma, för det gör jag supermycket. Älskar att bo med min familj.
 
Men antar att man kommer till ett stadie i livet där man vill boa in sig i sitt egna hem. Sen har vi det där problemet med att jag ännu inte är där än, att köpa en bostad. Vet inte ens i vilken stad jag vill bo och har heller inte bestämt vart jag ska plugga. Så tills dess får det bli hyreslägenhet. Sen är det andra problemet om det ens är någon idé att skaffa något här i Kalmar när jag ändå ska plugga på annan ord. Hmm, antar att det löser sig. Men oj vad jag längtar tills jag har min egna att inreda.
Tankar | | Kommentera |

Barcelona / London / San Juan

Så, mina vänner. Jag är lite som jag är och har redan (??) börjat fundera en del på vad jag vill göra efter Asien, mycket beror nog på att jag vet att jag "bara" kommer att vara iväg ca 4 månader. Och det är ju egentligen inte så superlänge. Dock alldeles lagom för en luff tror jag såklart! Efter den är jag nästan helt säker, om jag känner mig rätt att jag inte är redo för att plugga. Känner att jag vill flytta någonstans, själv. Antingen som Au pair som jag nämt tidigare eller bara för att söka ett annat jobb. Då är bara det svåra beslutet vart, då jag är sugen på både Barcelona, London och San Juan. Har ju tid att fundera såklart :P Men alltid lite kul att börja spekulera och kolla upp hur de skulle vara att bo i de olika städerna. 
 
Barcelona verkar vad jag har hört vara staden som har allt. Stränder, shopping, uteliv och mysiga gränder och caféer
 
London, älskade stad! Går ju inte att undvika att älska London, dels hur det ser ut och dels den underbart sköna dialekten de har där! 
 
San Juan blev jag helt kär i när vi var där. En otroligt färgglad stad med så mycket mysiga ställen, gillar att det är  så historiskt! Sa faktiskt redan när vi var där, att jag gärna hade velat flytta hit 
 
De olika länderna har ju sina fördelar såklart. Är så sjukt sugen på att bli grym på spanska och det lär jag bli, ialla fall bättre, om jag åker till San Juan eller Barcelona. Nackdelen med San Juan är att det ligger såå långt bort. Barcelona och London ligger ju betydligt närmre och det för mig vidare till ännu en fördel med London och det är att jag lär bli bättre på engelskan.. Detta tåls att tänka på, för någonstans ska jag om det inte plötsligt dyker upp något annat! Alltså, känslan av att kunna vara fri och kunna göra vad man vill är så obeskrivligt skön, saknar inte skolan för fem öre! 
Tankar | | Kommentera |

Viktigt

Ikväll var jag ute och gick en rätt sen promenad med min vän där jag bor. När jag följt Lydia hem och skulle gå en sträcka på cirka 500 m hem till mig kom direkt klumpen i magen. Andetagen blev tätare, hjärtat började slå snabbare och fotstegen blev allt längre. Jag vill bara hem. Varför? Jo för att oroskänslan av att någon där i mörkret i skogen kan hoppa på mig bakifrån. Alltså varför? Varför? Ska vi ens behöva känna den här känslan? Är det inte egentligen ett rätt sjukt samhälle vi lever i. Ett samhälle där vi är rädda för att gå själva på grund av att det finns människor som gör saker de långt ifrån borde göra. Det är inte rätt att man som tjej (eller kille) ska behöva vara rädd så fort man går ensam och det är mörkt. Hade det inte varit för alla våldtäckter hade vi inte behövt känna denna känslan. Blev så himla upprörd när jag gick och tänkte på att jag gick där helt uppskrämd och pustade ut när jag kom hem. Upprörd över att det finns så många sjuka människor som skapar en rädsla som vi inte hade behövt ha. Vet inte vad jag vill komma till med denna text men ville nog bara visa mitt hat för alla äckliga våldtäcksmän där ute som skapar den rädslan vi egentligen inte borde ha. Usch. 
Upp